söndag 25 september 2011
FLOW på yogafestival
tisdag 19 april 2011
MANETER
Spelningen på Café Montag 18 april. Jag och Jakob spelar Maneter.
fredag 15 april 2011
CAFE MONTAG
Det blir något nytt som inte finns på mp3, youtube eller ens diktafon än, lite punkigt, lite jazzigt men mycket visa och poesi som vanligt.
Här är ett klipp från en spelning med musik- och poesikollektivet FLOW så länge: Testamente i e-moll.
TRANSTRÖMER
måndag 11 april 2011
NYTRADITIONELL POESI
fredag 8 april 2011
SOLREGN
...
- Solregn, det är solregn!
Högsommar, vått gräs. Kliar och sticks på mjuka benen.
Solen bryter genom redan innan regnet dragit förbi och världen
brister ut i jubel.
- Solregn, det är solregn!
Diamantglänsande strålar, droppar, sjuder över och fyller hela famnen.
Lyckan att äga ett ord. Ett namn för något så vackert.
- Solregn, det är solregn!
Minnet, tränger upp och slår mig till marken. Jag gråter, hejdlöst, otröstligt.
SAGAN OM PSALMEN
Vi kommer att spela i kyrkor och på andra platser i sommar och planerar att spela in en skiva.
Lyssna på Sofias Karlssons inspelning av I denna ljuva sommartid från skivan Folksongs så länge:
Sofia Karlsson - I denna ljuva sommartid
fredag 1 april 2011
ÖLANDSSÅNG
Det är inte vackert där nere. Det är större än så. Livet tar fart och börjar om på nytt nere vid Kalles sjöbod om kvällarna.
Jag försöker förklara, men orden ramlar tomma ut och lägger sig på bordet som en samling maneter på tork på en brygga.
Helt odugliga, sladdriga i konsistensen och uppgivna.
Har ingen framtid, inget hopp.
Kan bara vänta på att någon ska komma och lossa dem från sitt fängelse under solen. Kasta ut dem i havet igen och förhoppningsvis lyckas repareras någorlunda av vågor och salt. Fyllas med fukt och liv och rörelse, inte bara dö, utmattade under en stekhet himmel.
Bilda märken i träet, måla konturerna av sig själva mot bryggdäcket. Bli kvar för någon sommar eller så, som ett minne. Sedan bara tona ut, nötas av och långsamt inte finnas längre.
Kanske ens aldrig ha funnits.
Inga gravstenar inga kvarlämnade slott. Bara de där svarta konturerna i träet som lämnats av deras döda manetkroppar.
Saltvatten och så något mer, något litet som gör dem till maneter och inte bara hav och vågor.
Någonting som skiljer. En kontur.
Det som blir kvar på jorden när man dör.
BALKONG, VÄRMEBÖLJA
POP OCH POESI
ANATEMATISK PRESS
TEGELKARTOR
BERGSGATAN, ÖVERGÅNGSSTÄLLET
Det är normalt med skateboardåkning.
De som kommer rullande är över trettio
men har fladdrande hjärtan
och munnarna öppna som hundars.
KONSTHALL
Gatorna är vita idag. Torra.
Det ligger en tjock dimma över alltihop,
en helvetes tjock jävla dimma,
och blir till ett pussel. Med bara en bit.
TORGET
Utanför kiosken står en herre
i vit kostym. Han är på väg
till något tjusigt och petar i munnen
efter en bit frigolit som fastnat
mellan två av de bakre
tänderna i underkäken.
Det slutar regna när jag
ser honom.
HÄR GÅR MAN