Litteraturtidskriften RYMDEN.DK publicerade i juni en litterär essä om leda som jag skrivit och som tidigare varit publicerad i eminenta papperstidskriften Ordkonst.
Ärligt talat vet jag mycket lite om leda.
Hos min mormor finns ett skohorn på en spik i hallen. Norsk souvenir.
Den vet best hvor skoen trykker, som har den på, står det på.
Gotisk stil, benvita bokstäver. Svarta penseldrag och blommor i konsthantverk-i-massproduktion-modell.
Av detta föremål greps jag som barn av en oförklarlig rädsla. Gäckande. Felaktig och obegriplig syntax.
som har den på.
Skohornet var svart och dinglande.
Jag visste inte varifrån det kom, eller vad det var till för. Att ta av och på skorna sa någon. Men ingen gjorde det.
En smal remsa damm täckte kanten på handtaget. Oanvänd, objuden.
Och så den där texten. som har den på.
Jag försökte tyda budskapet, orden, meningen, vad som låg bakom.
Oroväckande. Oförklarligt.
Läs hela alltet på:
http://rym.dk/tove-folkesson-leda/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar